Höstdagsjämning och jag har inte sovit natten till idag. Bilderna blev därefter - skakig som jag var av trötthet.

Klockan 5.15: Kaspar tycker att jag sölar med frukosten.

Klockan 6.25: Åker till jobbet. Förra månaden var det precis samma ljus, fast en timme tidigare...

Klockan 7.45: Kikar in i friflygningsvoljären från energiplattformen. Det har kommit en massa ny sand som ska krattas ut så att det blir fint till expot.

Klockan 9 sådär: En lekpark ligger precis utanför grishagen och det står alltid någon barnfamilj och gläds över grisarna.

Klockan 11: En orangevävare i regnskogen. De har en anslående färg.

Här är också en sån, men den sitter under en röd värmelampa, så färgen ser gulare ut.

Klockan 11.30: Björn, en av lärarna, har planterat så här fint utanför energiplattformen.

Klockan 12: Nu är det jul igen... eller så är det Mikaela och jag som håller på att såga av en bit på de tolv granar som ska sättas ut i hönsvoljärer och friflygningsvoljären. För att hålla sig till expot måste de stå i vatten och då måste ju förstås en bit tas av så att kapillärkraften fungerar.

Klockan 14.30: Tankar och köper kaffe och bara lite godis...

Klockan 15.30: Vi går till Stensjön igen. En kort bit av stigen går genom hög vass.

Det är så skönt och avkopplande att komma ut i skogen efter tröttsam bilåkning.

Och blad är fina!

Klockan 16.00. Ve och fasa - någon har varit här sedan igår! Detta är MIN sjö - basta!

Klockan 16.30: Bad lek och uppletande och just här godisletande. Fina hundrumpor!

Ankan är mästare på att ha roligt med nästan ingenting.

Men Embla blandar sig i och genast åker anköronen ner - än är det Embla som är högst i rang.

Som sagt.

Blondiner kommer långt på andra sätt.

Klockan 18.30: Mååååste klippa gräs. Några vändor blev det, så nu klafsar vi alla runt med grästuvor under fötter och tassar. Blondinen är grön om fossingarna - en skön omväxling till lerfärgen...

Klockan 19.30: Sista bilden och det enda jag kan fotografera utan blixt är mitt stökiga skärmskrivbord. Fast bilden på Troja tycker jag om. Hm. Det är meningen att man ska skriva lite mer vad som händer en under dagen - men... det hände ju inget! Fast ni kunde ju ha fått se våra glasögonkajmaner som vi har i karantänen. 15 cm långa är de, bebiskrokodilerna och omåttligt söta. Fast det fick ni ju inte.

Tillbaka