Alla Helgons Dag blev en riktig novemberdag: dimmig, tung och senare även regnig.

Klockan 7: Långa sovmorgnar är inte att tänka på i Schnauzerstugan. Rödtoppspatrullen annonserar att den är utsvulten.

Klockan 8: Hönsen släpps ut på grönbete. Så här års är det ju mörkt både när jag lämnar stugan och kommer hem, så frigången för dem blir bara under lediga dagar. Annars får de nöja sig med hönsgården.

Klockan 9: Skickar upp gårdagens för-efit. Vad smutsig skärmen ser ut - tänk vad kameran avslöjar mycket man inte vet om!

Klockan 10: På darrande knän klättrar jag upp på loftet ovanför stallet för att se hur mycket vatten som har samlats i byttorna. Lättnaden blir stor: de är torra! Uppenbarligen måste regnet komma från ett visst håll för att det ska läcka. Takrenovering får bli till sommaren.

Klockan 11: Jag försöker hitta rätt behållare för att fylla på spolarvätska. Till slut hittar jag den längst till vänster i motorrummet.

Pausbild: Embla får stå i lina när jag joxar runt därute. Det rider förbi ganska många här på helgerna och dem vill hon gärna sätta lite extra sprätt på ibland...

Klockan 12: När jag tittar ut genom fönstret ser jag att hönsen tagit siesta på uteplatsen.

Klockan 13: Festlig helg i Schnauzerstugan: matte sopsorterar: metall, hårdplast, mjukplast, papper och tidningar. Embla roade sig med att blanda ihop det hela några gånger innan det var färdigt...

Klockan 14: Större förpackningar (fodersäckar, spånsäckar mm) får stuvas in bland de två andra skräpen i skuffen :o)

Klockan 14.55: Norsk Hydro ligger någorlunda lågt med sina 10.86 kr, så där släcks Nissans törst.

Klockan 15: Sorteringstationen vid Boländerna i Uppsala har fler valmöjligheter än de flesta andra. Här kan man även lägga mjukplastförpackningar.

Klockan 16: Åkte hem till mamma så att vi kunde tända ett ljus på pappas grav. Men det visade sig att hon redan gjort det kvällen innan. Jag åkte till kyrkogården själv på hemvägen men tog ingen bild eftersom det var fler människor där och det kändes dumt att ställa sig med kameran. Men det var mycket vackert med alla ljus.

Klockan 17: Jag passerar Ica Vallby på hemvägen. Den lanthandeln har en stor roll i en av Kjell Erikssons kriminalromaner.

Klockan 18: Kommer inte på något annat att fota än det här trynet...

Klockan 19: Denna högintressanta dag fortsätter med hängning av tvätt. Hårig läggs den in i maskinen, hårig kommer den ut...

Klockan 20: Tassel spinner och kränger av lycka över uppmärksamheten.

Klockan 21: Hundarna har lämnat in för dagen.

Klockan 22: Sista bilden får bli ljuset jag tänt för hundarna Kim (min vackra pyreneerhund), Hanna (den milda svarta lilla blandrasen som var Trojas föregångare), Vittra (en försökshund från jobbet som blev min skugga, men som jag inte fick behålla pga av Jordbruksverkets stelbenta regelbyråkrati), Simba (min egen chow chow), Hongkong (pappas chow chow och hunden jag växte upp med) och katterna Svart-Vit (min allra första katt), Halta Lotta (som förlorade ett ben men klarade sig utmärkt ändå och blev mor till Jönsson. Han var en mycket originell katt som föredrog att ligga och sova i ett köksskåp med endast svansen dinglandes utanför och blev föremål för ett kåseri jag skrev i Upsala Nya Tidning), Petter (den chokladbruna katten), Viktor - senare omdöpt till Otto - (som fick följa med till Stockholm och se kungliga slottet), Hannibal & Aristoteles (två tvillingbröder), Tuff (maken till stor, fet och tillgiven jättekisse har aldrig funnits), Matilda (hittekatten som blev min vän) och hennes dotter Minka (lika sotsvart och grönögongnistrande som sin mor), Soda & Morra, de två birmorna (egentligen Sodom och Gomorra!) samt Silverkattens bror Trym, kajan Konrad, beostaren Bosse (som flög bort en dag, men återfanns och vars äventyr publicerades i Enköpingstidningen), illern Jonathan Den Specielle, barndomens marsvin Hebbe och Fia, kaninerna Oskar (fransk Vädur som var jättestor och levde helt lös som en hund, Gandalf (charmig blandrasdvärg som roade sig med att slänga ner saker från borden), Kunigunda (en ilskbytta till hermelinkanin) och undulaterna Tim & Tej och Tejp och Karlssons Klister. :o) Så många de blev... men somliga har funnits parallellt, några få har inte levat så länge men ingen glöms någonsin bort.